BUR, Bredängs Utvecklingsråd, medlemsorganisation i Länsbygderådet, vill öka valdeltagandet i Skärholmen. I samarbete med stadsdelsförvaltningen anordnades valbazaar i Jakobsbergs Gård den 3 september.

Stadsdelens demokrati-informatörer delade ut information som var översatt till flera olika språk. ”Klart jag röstar! Annars kan man ju inte klaga…” stod det i dagens programaffisch. ”Vad styr min röst? Riksdag, kommun, landsting? Vad är skillnaden?”  

Trots det dåliga vädret kom mycket folk till Jakobsbergs Gård i Bredäng. I huvudbyggnaden kunde man fika och träffa representanter från olika partiers ungdomsförbund samt andra organisationer. Musik och mat fanns i södra flygeln. I norra flygeln pågick under dagen fyra paneldebatter som filmades i TV 24.

   Jakobsbergs gård           Anders Petersson      Skärholmens dragspelsklubb

                                       från BUR hälsade

                                       alla välkomna

(Tillbaka upp)

Trevlig återträff på Husby Gård den 31 maj

Länsbygderådet är samordnare för lokal mobilisering i den gemensamma plattformen för lokal utveckling med social ekonomi.

Läs mer www.slup.se/plattformen

Rådet har bl.a. arrangerat möten med temat ”Hur skapar man lokala partnerskap”. Ett möte ägde rum i Kista i april och vi ville fråga hur det har gått med de idéer och uppslag som kom fram då. Vi vet att det inte alltid är så lätt att genomföra alla idéer man får på ett möte.  

Vi träffades i Husby Gård där Kerstin ”Piglet” Wikström från Husby Hantverkshus Förening hälsade oss välkomna. Verksamheten i Husby Gård drivs med stöd av Kista Stadsdelsförvaltning och Studieförbundet Vuxenskolan. Husby Hantverkshus Förening har förstahandskontrakt till tre av husen. 

Vi började mötet i gårdens mysiga kafé och tittade in i några mindre mötesrum och en syateljé, samt en svensk-senegalesisk utställning som var resultat av utbyte mellan konstnärer från Sverige och Senegal och genomfördes med Riksutställningar.

Vi som deltog i träffen kommer från olika stadsdelar i Stockholm. Många av oss hade aldrig varit i Husby. Man läser nästan dagligen i tidningar om allt negativt här och ser lätt bilden av en förort med bara problem. Sällan skrivs det om livskraft, skapande och mångfald som blomstrar i Husby.

Det blev ett kreativt möte med tankar om samarbete över stadsdelsgränser. Genom gemensamma kulturaktiviteter växer vårt nätverk och bidrar till nya idéer. Deltagarna från Hässelby initierade förslag för fortsatta utbyten och invandrarkvinnor från en förening i innerstaden ska göra ett studiebesök till Husby Gård.

 Efter mötet guidade ”Piglet” oss runt i de andra husen – Ladan och verkstäder och vi blev verkligen stimulerade.

Läs mer om Husby gård www.husbygard.nu

 (Tillbaka upp)

Kista träff den 19 april 2006

Hämta anteckningar i word-format här

Hur skapar man lokala partnerskap

Jonna Jonsson och Unelma Krakau från Länsbygderådet inledde mötet med att berätta om Rådet för lokal utveckling i Stockholms län, om dess medlemmar och aktiviteter. Partnerskapet inom den Regionala Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi presenterades och de sex ansvarsområden där Rådet samordnar ”Lokal mobilisering”. Informerades om EU-programmet lokalt projektstöd inom Mål 3, insatsområde 4, om kommande utlysningstider och att man kan söka till förstudie, analys eller pilotprojekt.

Jonna Jonsson pratade om lokalt partnerskap, hur det kan se ut och

om tanken bakom mötet: att gå vidare med kontakter som man

knyter under kvällen. 

Deltagarna presenterade sig och berättade om sina verksamheter.

Det visade sig att det finns ett stort intresse att arbeta tillsammans lokalt. I mötet deltog även organisationer från Österåkers och Nacka kommuner och detta upplevdes stimulerande.

Diskussionerna var intensiva under kaffepausen och visade vikten av att byta erfarenheter och träffas. Det kändes svårt att bryta det

livliga sorlet för att börja grupparbetet. Men det visade sig att den sprudlande entusiasmen fortsatte efter delningen till grupper och

ledde till väldigt många konkreta och genomförbara idéer.

Man ville skapa en mötesplats i Husby och Akalla med verksamhet riktad till långtidssjuka och långtidsarbetslösa samt till umgänge mellan gamla och unga i området. Där kunde PRO vara en aktör tillsammans med etniska föreningar. Resurspersoner i stadsdelen kunde hjälpa till med föreningsutbildningar, Rådet tillsammans med sina medlemsorganisationer kunde anordna lokala eldsjälsutbildningar. Samarbete kring konst i olika områden kunde bidra till att man lär

känna sina ”grannar”. Samtal kring demokrati utifrån olika aspekter mellan olika föreningarna och grupper kunde startas omedelbart.

Viktigt är att ”analysera” och använda sig av varandras resurser och tillgångar.

En konkret samarbetspunkt blir återbrukscentralen i Lövsta och loppmarknadsverksamheter mellan olika stadsdelar och föreningar. Studiebesök hos varandra kommer att ske bl.a. med att Fisksätra Folkets Hus förening kommer till Tensta Träff för att få inspiration till sin blivande caféverksamhet och för att diskutera om hållbar tillväxt inom miljöfrågor.

En liten pudel Flow deltog i seminariet och var så snäll hela kvällen

Sammanfattningsvis konstaterades att det måste finnas någon som håller samman nätverket. Frågan om nästa möte lyftes också fram

men vi hann inte boka någon gemensam tid nu. Självklart mejlar

Unelma deltagarlistan och anteckningar till dem som har mejladress

och skickar via post till dem som inte har den möjligheten. Så kan de arbetsgrupper som skapades under kvällen ha kontakt med varandra och vi kan sedan anordna en ny gemensam träff vid behov.

(Tillbaka upp)

Hur skapar man lokala partnerskap

Hämta anteckningar i word-form här

Lördagen den 6 maj träffades en grupp eldsjälar i Bocenters nyrenoverade lokaler i Fittja.

Inledningsvis berättade Unelma Krakau och Jonna Jonsson om Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi samt om Länsbygderådet. Susanne Johansson från KIC, Kooperativ utveckling i Stockholms län informerade om ESF Mål 3 insatsområde 4, lokalt projektstöd.

Jonna Jonsson              Susanne Johansson            Manahil Yakoob

 Nian Sowe   Grupparbete

Jonna Jonsson berättade om ett föräldranätverk, ”Föräldrakraft”  som vill uppmuntra och stötta föräldrarna för att tro på sig själva och bli starkare i sina roller.

Manahil Yakoob har erfarenhet om föräldrafrågor genom sitt fleråriga arbete med flyktingfamiljer. Hennes förening Al-Diwan Kunskap och Kulturförening har nyligen flyttat in till Bocenter och har tillsammans med andra föreningar nu bättre möjligheter till aktiviteter.

Nian Sowe från JAK Medlemsbank berättade om föreningen Mboka och Kilimandjaro-projektet som har ungdomar med afrikansk härkomst som målgrupp. Samarbetspartner i projektet är RHFL - Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende. Meningen är att få igång några grupper som först lär känna varandra och sedan ökar sina kunskaper om föreningslivet.

Grupparbete: Hur skapar man kontakter?

Allmänt konstaterades att kontakter kan skapas via skolan, religiösa och politiska organisationer, idrottsklubbar eller genom att delta i föreningslivet. Man kan även träffa andra familjer eller kontakta områdespersoner. Nätverket växer och sprids ofta vidare från mun till mun. Goda kontakter mellan kommunen och föreningar skapas ofta genom att man lär känna varandra, personliga möten är viktiga.

Sammanfattning av grupparbete:  

• Uppsökande verksamhet i närområdet – tag hjälp av kommunen

• Hitta nyckelpersoner bl. a. för att sprida info. Också egna kontakter.

• Hitta gemensamma intressen – gräva vidare – och aktiviteter (fotboll, kultur, barn och ungdom)

• Börja i det lilla, arbeta med dem som är intresserade

• Regelbundna möten – uppföljning

• Regionalt: utbildning/seminarium föräldraskap i ett ”nytt” samhälle

• Använda oss av varandra som bollplank

• Kommunala bostadsbolag in – lokal – för flera föreningar

• Diskutera ev. samarbetssvårigheter i tid

• Allsidig och långsiktig användning av ”samhällsinformatörer”

• Systematisk överföring av info och kunskap

• Studiebesök hos andra föreningar

• Erfarenhetsutbyte – kring teman

                                         Linda, Zahida och Wafa som

                                         vi tackar för den härliga lunchen

(Tillbaka upp)

Ett Sverige för oss alla den 6 juni

Rosa Parks-kafé                                  

Sömmerskan Rosa Parks satte sig i en buss i Alabama den 1 december 1955. Hon arresterades och bötfälldes. Hon blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsens kamp för lika rättigheter för alla. Nu samlas vi på Rosa Parks-kaféer över hela landet och diskuterar medborgarrätten i Sverige.

Bilder från en Rosa Parks -kväll med debatt, musik, poesi och trevlig samvaro hos Afrosvenskarna i Stockholm.

(Tillbaka upp)

Anteckningar från dialogkväll 10/4-06

Hämta anteckningar i word-format här

Bidrag, uppdrag och upphandling

Eva Johansson arbetar dels på Nutek med NTG - Socialt företagande - en väg till arbetsmarknaden och dels på KIC, Kooperativ Utveckling i Stockholms län som rådgivare. Hon har en lång erfarenhet om ideella föreningar och deras ständiga oro för pengar. Hennes föreläsningsmaterial redogör tydligt de olika finansieringsmöjligheter som är tillgängliga för ideella föreningar.

Föreningen tar ett stort ansvar med sökandet av bidrag. Beslut om att söka pengar ska alltid fattas demokratiskt av styrelsen. Det finns olika offentliga bidrag som finansieras med skattepengar: lokala (kommunala), regionala (Länsstyrelsen), nationella (statliga) och internationella (EU) samt privata bidrag via fonder och stiftelser.

Offentliga medel ska användas till allmännyttiga uppdrag, till samhällsutveckling som inte direkt ingår i det offentliga ansvaret men det finns även uppdrag som ingår i det offentliga ansvaret men utförs av en ideell organisation.

Man kan söka offentliga medel antingen till projekt för att pröva nya idéer, att utveckla nya metoder eller för andra tidsavgränsade insatser eller söka verksamhetsbidrag om man fyller de ofta fastställda kriterier. Med projektpengar måste man bidra till något nytt, nya metoder för att få långtidssjukskrivna till arbete, nya sätt att hantera stress, att komplettera arbetsförmedlingen eller att hitta nya samarbetsformer. Verksamhetsbidrag söks årligen till pågående aktiviteter och beviljas ofta efter deltagarantalet. Denna bidragsform har minskat mycket i senaste åren, allt oftare får föreningen ett uppdrag.

Uppdragen har alltmer börjat likna beställningar. Föreningar får ofta verksamhetsbidrag i stället för via offentlig upphandling. F-skattesedel är viktig och garanterar att föreningen betalar de anställdas skatter. Avtal ska göras i större uppdrag och innan man skriver på måste man vara klar om innehållet. Det är bättre att ställa frågor så länge något är oklart.

Trender styr bidragets inriktning, stöd beviljas t.ex. till barn och ungdomsverksamhet eller till kvinnogrupper. Man kan söka pengar från olika bidragsgivare till samma verksamhet men då ska inte samma ansökan skickas till alla. I stället kan man välja vissa delar av den tänkta verksamheten och för respektive bidragsgivare. Då ska man också informera om att pengar har sökts från olika håll.

Det är viktigt att noggrant gå genom frågor i ansökningsblanketter. Det kan vara bra att be om hjälp med ansökan. Man kan kontakta KIC, kommuners föreningsansvariga, olika studieförbund eller de som tidigare har fått projektpengar. Det är viktigt att föreningen har en buffert efter projektets slut för att fortsätta verksamheten.

Eva Johansson berättar om bidrag, uppdrag och upphandling och svarar på många frågor. Tre timmar går fort när eldsjälarna släpps loss!

(Tillbaka upp)

Anteckningar från dialogkväll 3/4-06

Hämta anteckningar i word-format här 

PROJEKTARBETE

Jan Forslund från KIC, Kooperativ utveckling i Stockholms län, kallar sig projektmakare. Han är kooperativ rådgivare och har omfattande kunskaper om olika projekt. På KIC har han arbetat med arbetsmarknadsprojekt, förstudier och egna interna projekt.

– Men det är lättare att hjälpa andra än att göra projekt själv, tycker han.

 Janne börjar med att citera Kjell Nordbergs definition: Ett projekt är en väl planerad handlings- och framtidsinriktad verksamhet med ett specifikt syfte inom ett avgränsat område, som utförs under en begränsad tid av en tillfällig organisation med särskilda ekonomiska medel och andra erforderliga resurser. (”Projektplanering”, Förlags AB Björnen, sida 17) 

Janne beskriver väldigt konkret de olika typerna av projekt: forskning, utredning, utveckling, konstruktion, genomförande, uppföljning eller utvärdering.

Ett exempel om ett utvecklingsprojekt kan gälla lampor: i ett bostadsområde är belysningen dålig och unga tjejer är rädda på vägen hem på kvällarna. Projektets syfte är då att öka tryggheten för tjejerna och målet kan vara att 30 % av tjejerna känner sig tryggare efter projektets slut. Projektet genomförs med att förbättra belysningen.

 När vi skriver ett projekt är det bra att börja med förord och vision. Med inledning och bakgrund, syfte, mål och avgränsning beskriver vi vad ska göras. Metod, t.ex. 300 personer får ett brev, och vilka medel behövs, ger svar till hur det ska göras. Vi måste tänka på organisation (vem ska göra detta), tidsplan, kostnader (kalkyl) och finansiering. Vi ska också bestämma på vilket sätt resultatet ska presenteras (information, skriftlig rapport eller annan redovisning). Resultatredovisning och utvärdering kommer till.

En projektmakares måndagskväll, Jan Forslund från KIC, Kooperativ utveckling i Sthlms län

Dialog

Kvällens deltagare kommer med sina projektidéer som vi tillsammans går genom. Janne inspirerar med att lägga till ännu mer idéer och efter kvällens slut finns det många genomförbara förslag för projekt. De kommer säkert att utvecklas vidare.

(Tillbaka upp)

Anteckningar från dialogkvällen 27/3-06

Hämta anteckningar i word-format här

 Stat, kommun och lokal utveckling

Lena Söderholm Kalmendal från Länsstyrelsen i Stockholm har en lång erfarenhet om utvecklingsprojekt i länets olika kommuner och stadsdelar. Cirka fyra år tillbaka arbetar hon på Länsstyrelsen med jämställdhet och integrationsfrågor. Hon delar sin arbetstid mellan två olika plattformar: Stockholm Jämt och Plattformen för social ekonomi med lokal utveckling. Integrationsfrågor ingår i båda plattformar. Länsstyrelsen är också starkt engagerad i arbete mot diskriminering.

Lena Söderholm Kalmendal från Länsstyrelsen är både tjänsteman och eldsjäl.

Lena tar en återblick till Sveriges närhistoria. Tidigare hade kyrkan en stor roll i välgörenhetsarbete bland människor i nöd. Man kan kalla deras engagemang som socialtjänstens föregångare. Välfärden byggdes på 30-talet med hjälp av socialdemokraterna men idag har vi inte länge råd till att staten skulle tar hand om allt från vaggan till grav. Man kan jämföra Sverige med t.ex. England. Där bygger man på sin välfärd på NGO:s, Non Governmental Organizations (icke statliga organisationer), dvs. den ideella sektorn.  

I dagens läge sitter idén om folkhemmet kvar i många människors tankar. Attityderna måste ändras för att kunna skapa ett bra samarbete mellan tjänstemän och föreningslivet. Att vara tjänsteman betyder att ha ett yrke som innebär ganska stor makt. NGO:s måste visa att de inte vill ta tjänstemännens jobb utan har helt olika roller.

Det händer ibland att myndigheterna lägger för stora krav för föreningar. Det måste finnas förutsättningar till att uppfylla dessa krav. Det är politiker som fattar beslut och tjänstemän verkställer och tolkar dessa beslut. Ibland kan det vara fördel om föreningsaktiva vänder sig direkt till politiker. Lobbyverksamhet är viktigt.

 Viktigt är också NGO:s sätt att möta tjänstemän och politiker. Tydlig och välformulerad beskrivning om idén och viljan att samarbeta underlättar på vägen. Det är nyttigt att lära känna sina myndighetskontakter och koncentrera till dem som man arbetar bra med. Att visa upp sig envist och bestämt kan leda till resultat. Men man ska inte börja med ”vi vill ha lokaler och datorer”. Det är bättre att konkret berätta vad man tänker göra.

NGO:s bör utnyttja valåret och berätta vad de kan erbjuda. Bjud in lokala politiker, de är ofta partiöverskridande och kan mötas samtidigt. Kontakter är viktiga. Ibland är föreningarna själva omedvetna om sina kontaktmöjligheter. För tjänstemän är det viktigt att få veta mer om föreningarna. När kontakten blir verklig så är det en bra strategi för NGO:s att inte börja med frågan om pengar och att kunna visa sin trovärdighet.

(Tillbaka upp)

Föreningslivet och lokal utveckling

 20/3-06

Jonna Jonsson inledde med att prata om socialt kapital. Hon nämnde den amerikanske statsvetaren Robert D Putnam som hade studerat olika regioner i Italien med avseende på demokrati och medborgaranda. Varför somliga demokratiska regeringar lyckas bättre än andra? Enligt Putnam stödjer ett existerande socialt kapital det kollektiva handlandet i ett samhälle och detta kapital bygger i hög grad på förtroende, på tillit mellan människor.

– Människor träffas och skapar kontakter på olika sätt. Några som har gemensamma idéer och vill göra något tillsammans kan börja träffa och det kan bli ett kontinuerligt nätverk. Ibland är dessa människor mycket lika varandra. Men det finns även nätverk där deltagarna är väldigt olika och samarbetet fungerar bra. Olikheterna kan bidra till kreativa lösningar, anser Jonna.

Jonna Jonsson beskriver ett föräldranätverk                           

Unelma Krakau svarade på frågan Vad betyder det att vara med i en förening? Hon berättade hur Resurscenter Vårby Gård bidrog till hennes integration. Föreningen bildades 1994 som internationellt kvinnoförening i Vårby Gård. Kvinnor som bodde i området såg en sömmerska arbeta nästan dygnet runt i sin nybildade lilla syateljé. De började titta in för att prata en stund om sina livsfrågor. Då bestämde sömmerskan att låta ateljén stå vilande. Hon startade i stället en förening med dessa kvinnor, först i en liten kall källarlokal. Verksamheten växte och blev snart en oas för områdets kvinnor.

– Jag var nyinflyttat till Sverige, hade inga kontakter och klarade mig dåligt med språket. För mig var möjlighet till sex månaders ALU-arbete hos denna förening en väg till det svenska samhället, berättar Unelma. Jag är fortfarande kvar i föreningens styrelse fast jag inte längre bor i Vårby Gård.

– Resurscenter fick från KIC, Kooperativ Utveckling, inbjudan till ett utbildningsprojekt. Jag fick möjligheten att delta i universitetsutbildningen som gav 20 poäng i social ekonomi och lokal utveckling. Internetstudier via Göteborgs universitet och en praktik i Vårby Gårds stadsdelsförvaltning och Föreningsrådet gav mig både teoretiska och praktiska kunskaper om föreningslivets betydelse i samhället.

Knytkalas i Resurscenter Vårby Gård

Diskussion om temat

Det har funnits många bra projektidéer som har fått nej. Det gäller att hitta nya vägar och nya samarbetspartners. I föreningslivet är förnyelse, analys och riktlinjer viktiga. I engagerad och kreativ miljö kan man hjälpa varandra och skapa kontakter.

Viktigt att tänka på när man börjar med projekt: Vem ska vara projektägare, hur arbetet är definierat och att det finns avtal. Alla som är med i projektet måste förstå vad projektet handlar om.

Vad är skillnaden mellan nätverk och partnerskap? I kvällens diskussion konstaterades att partnerskapet förutsätter ett kontrakt, däremot kan nätverket ha en lösare form. I båda fallen är det viktigt att parterna ser varandra. Man ska både bygga och underhålla nätverk och det måste finnas något att samlas kring. Om man stöttar på svårigheter är det bra att begära hjälp utifrån. Att träffas fysiskt är oerhört viktigt, men det är också bra att det finns möjlighet till frågor och svar på nätet.

Nyttiga länkar:

www.slup.se

www.friametoder.se

www.bolagsbolaget.se

(Tillbaka upp)

social ekonomi i praktiken

Föreningar och kooperativ är aktörer inom den sociala ekonomin – ofta utan att veta om detta. Tjänstemän och politiker möter begreppet i olika sammanhang men har svårt att koppla orden med verkligheten. Vad är social ekonomi och vad betyder den för oss? I Länsbygderådets dialogkväll den 13 mars presenterades konkreta exempel.

Majlis Karlsen, projektledare i Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi inledde med att förklara begreppet social ekonomi - vad den är och vad den inte är. Exempelvis en hundklubb som har träffar för att prata om hundar är inte social ekonomi. Däremot om klubben vill utvecklas genom att t.ex. rehabilitera långtidssjukskrivna med att de kan sköta hundar - då kan det vara social ekonomi.

Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi är ett brett partnerskap som bl.a. stödjer grupper som vill utveckla sin verksamhet. Information om projektstöd, hjälp med projektansökningar, kontakter med kommuner är några områden i detta arbete.

 Majlis Karlsen svarar på frågor

Under en intensiv diskussion konstaterades att det är viktigt att beslutsfattare lär känna vitaliteten i föreningslivet. Det finns gott om goda exempel.

Rebekka Dominique från Xpandia Vision är ett lysande exempel på den sociala ekonomins drivkraft. Hon berättar om hur ett ”mångkulturellt kompisgäng” från Rinkeby, Tensta och Kista bestämde sig att ta saken i egna händer och göra något för att minska arbetslösheten bland ungdomar. De bildade ett kooperativ och vände sig till KIC, Kooperativ Idéutveckling, som hjälpte med ansökan till en förstudie. Det blev ett större Mål 3 projekt och medfinansiering var klar 2003. Projektet med ungdomar startades och Xpandia Vision skapade direkta kontakter med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, stadsdelsförvaltningar och lokala politiker. Resultatet blev bra och nu har Xpandia Vision flera uppdrag och sex projekt på gång. De blev också valda till Årets Kooperativ 2003.

 Rebekka Dominique gillar projektarbete.

Hans Grafström är föreståndare i Tensta Kulturkafé/Tensta Träff sedan 1998. Han har erfarenheter av Arbetsförmedlingens söka jobb kurs som inte var honom till någon nytta. Positivt med kursen var dock att där kunde man knyta kontakter. Med 125 000 kr från Ytterstadssatsningen utrustades ett kök och sedan dess har Tensta Träff bjudit goda luncher till boende i Tensta. Från oktober 2006 ska verksamheten drivas som kooperativ. Man har också inlett ett samarbete med matsalen i Tensta gymnasium.

Idag har lunchrestaurangen 50-60 matgäster och det finns 70-80 kulturprogram i kaféet. Somaliska föreningen tar hand om verksamheten på kvällar och helger. Tensta Träff har genom åren tagit emot  50-60 praktikanter som kunnat utveckla sin kompetens tillsammans med andra på ett bra sätt genom det sociala och kulturella innehållet i kaféets verksamhet.

Med magen och huvudet - kaféet är

 den naturliga mötesplatsen

Nätverk är viktigt

 Reflektioner över dialogkvällen var positiva. – Det här är det mest potentiella nätverket som jag någonsin har träffat, var en spontan kommentar. Många goda idéer kom fram om hur vi kan gå vidare. Vi fick goda råd från Hasse, Rebekka och Majlis

–        Var inte rädda att starta

–        Ge inte upp

–        Plattformen finns

Hämta i word-format här

       ( Tillbaka upp)  

Tid och tillit - nycklar till tillväxt

Lokalt utvecklingsarbete lönar sig.

Det gäller att ha visioner och nätverk.

Många mindre organisationer runt om i länet arbetar med att försöka få igång verksamheter lokalt och med att utöka och förbättra de verksamheter som redan finns i syfte att skapa sysselsättning och tillväxt. Ett litet lokalt projekt kan växa till en process som ger ringar i vatten även långt över det egna området.

I erfarenhetsseminarium Väst den 2 mars berättade två föreningar om sitt arbete som har bidragit till lokal utveckling och sysselsättning.

Jonna Jonsson från Hesselby Byalag och Janne Sääf från Kyrkhamnsföreningen berättade om Kyrkhamn i västra Stockholm som är ett historiskt och biologiskt intressant område. Där har föreningar och utvecklingsgrupper hittat modellen att samarbeta. Det började för flera år sedan med att Kyrkhamnsföreningen tog fram en Vision för området. Ett knappt ettårigt projekt initierat av Byalaget, startade 2002, som handlade om hur man skulle förverkliga Visionen genom att lita till egna krafter och samarbeta lokalt. Nu finns det Fältskola, kafé, hantverkare och konstnärer som tillsammans skapar sysselsättning och tillväxt i området.

   En del av fotoutställningen som visades i seminariet. 

Eija Tyyskä och Samira Mortensson från Grimsta berättade om Gränslös Vänskap, en kvinnoverksamhet som startades med entusiaster för några år sedan. Det fanns varken lokaler eller medel för verksamheten, däremot fanns en stark vilja att göra något tillsammans med kvinnor som hade behov till kontakter och sysselsättning. I dag är Gränslös Vänskap ett av de 13 kvinnliga resurscentra i Stockholms län. Landshövdingen Mats Hellström var  med i invigningen av deras lokaler som de själva hade renoverat.

T.v: Susanne Johansson från KIC berättar om den gemensamma plattformen för lokal utveckling med social ekonomi och t.h. Samira Mortensson och Eija Tyyskä från Gänslös Vänskap

Hur går vi vidare?

I seminariet diskuterades om vad behövs för att föreningar och utvecklingsgrupper skulle kunna utveckla sina egna idéer.

Några förslag:

  Fler möten i förort med goda exempel därifrån

  Försök få med någon från myndigheter och arbetsgivare på     dessa möten

  Man borde "spåna" mera och få hjälp att komma vidare för att     utveckla det föreningen gör

  Fler föreningsråd eller liknande borde bildas

Hämta i word-format här

(Tillbaka upp)

RÅDETS BROSCHYR 2007

Ladda ner i word-format här

RÅDETS BROSCHYR 2006

Ladda ner i word-format här

RÅDETS broschyr 2004

Ladda ner i pdf-form

(Tillbaka upp)

Höstmöten

Höstmöte 2007

Länsbygderådet planerade sitt höstmöte tillsammans med Bredängs Utvecklingsråd BUR. Till mötet på Jakobsbergs Gård i Bredäng kom både "burare" och Länsbygderådets medlemmar från hela Stockholms län, ca 40 personer.

BUR:s ordförande Anders Petersson hälsade alla välkomna och presenterade mötets värd Länsbygderådet. Ordförande Jan Runfors berättade kort om Rådet för lokal utveckling och dess utveckling till ett länsbygderåd som finns i varje län i Sverige. Länsbygderåden ingår i riksorganisationen Hela Sverige ska leva, som från början var mest inriktat i landsbygdens frågor, men har nu även storstäder som Stockholm och Göteborg med i rörelsen.

Agneta Gustavsson och Anders Petersson presenterade BUR:s verksamheter, bl.a. valbazaren i september 2006, rundvandringar i Bredäng samt en mycket populär fototävling.

Lotta Johansson från Länsbygderådets styrelse och Jan Runfors berättade om pågående projektidéer och Ulla Mai Ceder Lindberg inspirerade med Spånga Blåbands lyckade verksamheter.

Vi tror att alla fick med sig hem en massa idéer för framtiden!

Agneta Gustavsson   Anders Petersson, Elisabet Jonsson

Jan Runfors, Lotta Johansson och Ulla Mai Ceder Lindberg                       

 Fazilet, Havize och Sebahat från föreningen SEDA och Kerstin från BUR                                                                                                                                     

                                                                                           (Tillbaka upp)

Höstmöte 2006

Rådets ordförande Jan Runfors inledde med en återblick och visioner om det fortsatta arbetet.

–        Skrivningen av olika program pågår och Rådet är med i arbetet. Samverkan mellan olika aktörer kommer att bli ännu viktigare under den nya programperioden. Det gäller bl. a. Landsbygdsprogrammet och EU:s Mål 2.

Projektledare Maximian Muwuluzi berättade om NAV, Nätverket för Afrikaner i Vantör. Det är ett stadsdelsförnyelseprojekt med huvudmål att skapa en plattform för invandrade afrikaner i Vantör. När NAV bildades bestod gruppen av 3-4 föreningar.  Idag består nätverket i NAV av 22 föreningar.

Maximians föreläsning väckte ett stort intresse och många frågor. En livlig diskussion fortsatte under det följande grupparbetet kring frågor ”Hur arbetar din grupp och med vilka frågor, vilka samarbetar ni med och hur kan ett partnerskap se ut lokalt och regionalt?”

Efter lunchen diskuterades om finansieringsfrågor. Susanne Johansson från Coompanion KIC presenterade nuläget i bildandet av en KreditGarantiFörening för Social Ekonomi i Stockholms län.

Slutdiskussionen handlade om förmiddagens grupparbete. Länsbygderådets medlemsorganisationer bistod med många inspirerande förslag för en verksamhetsplan till nästa år. Många möten planerades redan nu och flera intressanta tips och råd antecknades. Länsbygerådet vill tacka alla deltagare för visat intresse.

Höstmöte 2005 program i word-format här 

Anteckningar från höstmötet

Höstmöte 2004 program i word-format här

Höstmöte 2003 på Tensta Träff

Här kan du läsa höstmöte 2003 i pdf-form

(Tillbaka upp)

Rapporter

Equal Slup.se, Rådets transnationella aktiviteter

Studieresa till Holland 2003/Här kan du ladda hem rapport

Studieresa till Österbotten 2003/Här kan du ladda hem rapport

Manual "Social Volunteering - from Solidarity to Market Success"

Här kan du ladda hem manualen i PDF-format

Demokrati underifrån och det civila samhället

Läs rapport här

REMISSVAR

Remissvar på förslag på riktlinjer för Stadsdelsförnyelse

Läs om Hesselby Byalags remissvar här

Remissvar angående riktlinjer för Stadsdelsförnyelse

Läs om Rådets remissvar här

(Tillbaka upp)